gymnasiearbeten

Näringskedjarapport:

En näringskedja påbörjas i i ena änden med producenterna.

I "xxx"-skogen kan vi påträffa många individer av barrträdet gran. Granen är en producent, som genom solljus, upptagning av koldioxid och vatten tillverkar glukos. (fotosynteserar) Glykosen kan sedan omvandlas till en mängd andra näringsämnen som exempelvis kan fungera som byggstenar till granens tillväxt.

En djurart som uppskattar granar är ekorren som bland annat livnär sig på granblommor och granfrukt (kottar).Ekorren äter av granens näringsämnen och genom det får den i sig av den energin granen producerat genom sin fotosyntes. Eftersom ekorren äter direkt från producenten kallas den för en förstahandskonsument. 

I sin tur har ekorren, arter som livnär sig på den. En av ekorrens predatorer är skogsmården, som blir andrahandskonsument i näringskedjan. Vidare har även skogsmården sina predatorer. Som exempel på en kan räven nämnas. Räven blir alltså tredje konsumenten i ledet. Samtidigt återfinns det inget djur som har den som sin föda. Därav blir räven en såkallad toppkonsument i denna näringskedja.

När räven till sist dör tar nedbrytarna/destruenterna vid. Destruenter kan vara svampar, mindre djur som maskar och bakterier. Destruenterna bryter ner de organiska substanser som exempelvis rävens döda kropp består av och vid nedbrytningen omvandlas dessa substanser till oorganiska mineralämnen. Nu kan producenterna åter använda dessa ämnen till sin fotosyntes och därmed har ett kretslopp slutits. Energin har passerat genom alla ovan beskrivna led.

Även fotosyntesen och cellandningen bildar tillsammans ett kretslopp: Kolets och syrets. Producenterna som ger upphov till syregas(O2) får vid konsumenternas cellandning tillbaka koldioxid(CO2) och vatten(H2O), och så går det runt.

En näringskedja innehåller endast leden från producenten till toppkonsumenten.

När många näringskedjor i ett ekosystem vävs in i varandra bildas en näringsväv.